"Vi säljer egentligen inte gåvor. Vi säljer uppskattning."

Vad är det första du brukar säga när någon frågar vad du jobbar med?

Att vi egentligen inte säljer gåvor. Vi säljer uppskattning. Sedan brukar jag få frågan om jag är expert på vad människor vill ha. Svaret är både ja och nej. Efter miljontals val vet vi ganska mycket om vad människor faktiskt väljer. Men det viktigaste vi lärt oss är kanske motsatsen: att det finns väldigt få gåvor som passar alla. Därför tror jag mer på valfrihet än på den perfekta presenten. Och om någon undrar vilken gåva som är mest populär? En stekpanna.

Det finns väldigt få gåvor som passar alla. Därför tror jag mer på valfrihet än på den perfekta presenten.

Vad är det mest underskattade med Morot & Co?

Hur mycket psykologi det faktiskt finns i det vi gör. Många tror att vi arbetar med produkter, men vi arbetar egentligen med relationer. Vad får en medarbetare att känna sig sedd? Vad gör att en gåva känns genomtänkt istället för obligatorisk? Varför uppskattas vissa saker mer än andra? Ju längre jag jobbat med detta, desto mer övertygad har jag blivit om att uppskattning är en underskattad konkurrensfördel.

Vilken tradition på Morot & Co hoppas du aldrig försvinner?

Våra events. Framför allt att vi nästan alltid lyckas förvandla dem till någon form av tävling. Vi är många tävlingsmänniskor på Morot & Co, och jag är definitivt en av dem. Jag gillar den energin. Att ha kul tillsammans och ibland ta en tävling på lite för stort allvar. Och om jag får önska mig en sak framåt så är det fler resor. Det är där många av de bästa minnena skapas.

Om du fick välja fritt ur sortimentet, vad hade du valt själv?

Något från Skultuna. Jag gillar historien, hantverket och tanken att något kan gå i arv mellan generationer. Men just nu hade jag nog faktiskt valt ett av våra välgörenhetsalternativ, som Wildhood Foundation, Maskrosbarn eller Human Bridge. Inte för att jag inte uppskattar fina saker, utan för att jag redan har det jag behöver. Det känns mer värdefullt att ge till någon annan. För tio år sedan hade jag förmodligen svarat annorlunda.